Betraktelser vid en sjöväg

Man bor ju vid vattnet. I skärgårdsmiljö är vattnet vår väg och båten vår bil. De Westerbergarbåtar som syns på bilden byggs på ön och är väl anpassade för skärgårdsförhållanden. De funkar året ruwesterbergare.jpgnt och när man ser en sån börjar men genast fundera på vem som äger den. Ofta är det skärgårdsboende, alltid är det sjökunnigt folk.

Under sommaren syns de inte lika ofta, de liksom drunknar i mängden av andra båtar. Nedanför min altan passerar en strid ström av flytetyg, från pyttesmå gummibåtar till 50 fots charterbåtar. En del körs av folk som vet vad det handlar om, andra körs av folk som tror dom vet vad det handlar om och ytterligare några av folk som inte har en susning. Den sistnämnda kan till och med behöva assistans för att kunna lägga till vid macken, men som störst och bäst går man ju först. Eller?

Väldigt många har noll koll på detta med hastighetsbegränsning. Somliga drar visserligen ner farten. Lite. Och kör sen halvplanande genom Strömmen och drar upp absolut maximalt med svall. Bakåt tittar dom aldrig, framåt ser dom nästan inget eftersom fören står rakt upp men försöker man viftande få dom att sakta ner vinkar dom glatt tillbaka för åt sidan kan dom se. Tycker väl den lustiga urbefolkningens gester bör uppmuntras. Kanske.

Så, nu har jag gnällt av mig för den här gången. Hoppas verkligen att sjuknopsskyltarna i Strömmen kommer att uppmärksammas och följas av ytterligare några båtförare framöver. För ni som kör fint, snyggt och bra är som tur är i majoritet. Stor majoritet och det tackar vi för!

2 jul 2013