Gamla och nya Möjavalsen (ur boken om Möja)

Gamla Möjavalsen

(nedtecknad efter Anders Westerberg)

En fiskarpojke så käck

kan slita dygnet i sträck

tills han fått näten och skötarna klara

och när som veckan är slut

på friarfärd drar han ut

För nu går dansen så glatt uppå Möja

och varje flicka ler emot sin danskvaljer

hon säkert drömmer om myrten och slöja

och om eget litet bo

Ibland kobbar och skär

varandra trohet man svär

och varje flick så blyg

kan växla ringar i smyg

för nu går dansen så glatt uppå Möja

i sommarnatten klar och ljuv

Min lilla mö från Möja

hos Dig vill jag förtöja

mitt hjärta, min båt och min tro

Du min kärleks A och O

 

Nya Möjavalsen

(av Nils-Erik Sundell)

Utöver fjärden vi ställer nu färden

den går mellan kobbar och skär

Båtarnas segel de buktar för vinden

och bogen mot vågen den skär.

Vinden den friskar och brisen den drar

runt alla vikar och kobbar den far

Refräng:

Möja, Möja, Möja

Du som är utskärgårn´s pärla.

Kring dina stränder det brusar ett hav

vindarnas gång blir hembygdens sång.

Möja, Möja, Möja

hos dig i minnet vi dröja

Du glittrande ljusgröna smycke

ditt minne det alltid blir kvar i vårt sinn.

Inne i Strömmen vi finner att drömmen

om ett paradis det finns kvar.

Stugorna röda i aftonsol glöda

som ler bakom västerfjärn´s hav

Vinden har mojnat och seglet blir slackt,

vikar och fjärdar till ro sig har lagt.

Refräng (som ovan)

25 maj 2015

 
Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)