geografi och natur (ur boken om Möja
(Texten hämtad från Boken om Möja som utkom 2003) och varsamt redigerad)
Geografi och naturkunskap
Möja är enligt traditionen jordgubbarnas och strömmingens ö. Möjas ”vapen” består just av dessa två symboler som står för den dåtida skärgårdsbondens viktigaste sysselsättningar. Men idag är det en helt annan ö som profilerar sig. Idag odlas jordgubbarna bara till husbehov och strömming är det knappast någon som fiskar kommersiellt längre. Det finns förstås en och annan som fortfarande odlar lite jordgubbar, lägger några nät ibland och kanske har några får och lamm för sin egen konsumtion. De flesta av oss försöker hitta vår utkomst på plats för att slippa pendla, att vi hellre kombinerar olika, kanske säsongsbundna, verksamheter är däremot riktigt. Så på sätt och vis följer många än idag den mångsysslande skärgårdsbondens urgamla tradition om än med något annorlunda inriktning.
När man bor på en ö behövs en beredskap för oförutsedda händelser eller säsongsvariationer. När höststormarna ryker som värst kan det hända att ingen båt kan komma ut, eller att skolbarnen inte kommer till skolan. Strömavbrott och telefonavbrott kan bli långvariga och när någonting går sönder är det inte alltid så lätt att få det reparerat.
Möja ligger i Stockholms mellersta skärgård. Ön är ca fem km lång, eller åtta km om Södermöja räknas med, och drygt tre km bred på bredaste stället. Från norr till söder ringlar sig Landsvägen, som är en allmän väg. Det går inte att åka bil till och från Möja, utan de bilar som finns här har fraktats ut på bilfärja och blir sedan kvar här. Varje år, vanligen på hösten, kommer bilbesiktningen ut och gör en kontroll av öns alla bilar
Naturen är mycket variationsrik. Stora områden är ren skogsmark, nästan urskog, som här och där avbryts av träsk och myrar. Det största myrstråket som kallas för Jylje, ligger nästan mitt på ön i en dal som bär namnet Björndalen. Detta 142 hektar stora område är idag klassat som naturreservat. Lite söder om Björndalen finns tjärnen Snäve som även den ligger i nästan orörd skog. Här är fågellivet rikt och det finns gott om räv, rådjur och älg. Förutom Snäve finns de lite större sjöarna Storsjön, Mellansjön och Träsket som ligger på öns norra del. I Mellansjön går det att bada.
Bebyggelsen är koncentrerad till öns östsida. Här ligger de flesta stora byarna uppradade, och det är mellan dem som Landsvägen ringlar sig. Längst i norr ligger Långvik, därefter kommer i tur och ordning Ramsmora, Löka, Berg och Möjaström. På västsidan finns endast byn Hamn som ursprungligen hette Hamntorp. På senare tid har fritidsområdet Dragedet byggts upp i nordväst. Samtliga byar har egen ångbåtsbrygga som anlöps av Waxholmsbåtar sommartid.
Under vintern är Möjaströms brygga huvudbrygga och vidare transport sker med öns buss som trafikerar alla byar utom Dragedet. Till stora Möja hör också ön Södermöja som har sin egen, ganska tätbebyggda by vid Byholmssundet.
Södermöja har sin egen historia att berätta. Det var här Evert Taube en gång diktade sin ”Vals på Sunnanö” och sjöng om ”lilla fröken Liljebäck” som dansade i pensionatets sal
